Som jag redan deklarerade i förra inlägget är inte den klassiska bolognesen min favorit, utan jag föredrar annat. Här kommer en som egentligen saknar namn, men som delvis påminner om rigatoni. Alltså får den heta ”Daniels rigatoni” för enkelhetens skull, men egentligen är den ett arv från min pappa delvis även om jag har slipat till den sen den tiden. Det här är grundreceptet, men jag gör varianter på det beroende på vilka kryddor jag har hemma. Det är en ganska vanlig köttfärs där fokus ligger på en rejäl ”köttig” smak (dvs örtighet och tomater får inte komma till tals!). Det speciella med denna är tillagningen, inte ingredienserna. Det här är en grabbig kaloribomb så du som vill ha fräsch mat till varje pris ska cirkulera eller servera anrättningen med lite frisk sallad. För två stadiga personer alltså:
- 500 g blandfärs (blandfärs är alltid bäst)
- 0.5-1 gul hackad lök
- 1 vitlöksklyfta
- 1 tärning mörk oxbuljong eller motsvarande
- 1 tsk worchestersås
- 1 matsked vinäger
- 50 g bacon
- 10 skivade färska champinjoner (inte för stora bitar)
- 2.5 dl vispgrädde (eller mer om du vill ha en lösare sås, går att använda creme fraiche också)
- 1 skvätt konjak/lagrad rom (kan uteslutas)
- 1 tsk paprikapulver
- 1 tsk spiskummin
- 1 tsk svartpeppar
- ett par matskedar ketchup
- ett par matskedar chilisås
- 1 tsk sambal oelek eller motsvarande
- 1 bytta med ca 0.5 l vatten till hands
Finhacka baconet. Bryn upp det. Bryn sedan färs, svamp och lök ordentligt på rejäl värme i baconfettet och med baconet, ingen halvmesyr. Tillsätt ev mer smör om det är för ”torrt”. Tillsätt sen alla kryddorna (plus ketchup, chilisås, worchestersås och vinäger) och fräs upp dem ordentligt så smakerna kommer fram. Slå sedan på vatten + buljong allt eftersom och reducera. Repetera detta tills vattnet är avdunstat. Bör ta en 10 minuter ungefär. Detta är tricket som drar fram smakerna rejält ur stekningen. Du ska nu ha en ganska ”torr” färs utan speciellt mycket vätska alls om du gjort rätt, slå nu på spriten sist och rör om. Häll sedan på vispgrädde och låt puttra upp snabbt.
Servera denna ganska fasta sås med spagetti eller papardelle eller i en rejäl lasagne. Det viktiga i det här receptet är alltså inte de exakta ingredienserna, utan att få fram en smakrik köttig sås där syrlighet, sötma, kryddor och framförallt sälta känns och det uppnås genom hög värme och rejäl bryning samt reducering av vätska som ”kokar fram” alla smakerna. Man ska absolut inte utesluta ketchup tex, då det ger både syrlighet och sötma och beter sig trevligt när det får vara med och brynas.
Det här är ingen elegant sås, det här är en rejäl sås. Den går snabbare att göra än en bolognese och är enligt mig godare.
Lundagillet 